Polon och jag till Stockholm. Mötte Tobbe. Utförsäljning i barnbutik. Boka hotell. Felkörning. Checka in. Scandic Sjöfartshotellet. Smutsigt rum. Uppgradering. Middag i Gamla stan. Promenad vid vattnet. Drinkar på takterassen. Utsikt. Kallt. Friidrott på tv. Umgås.
Hotellfrukost. Utcheck. Liljeholmen. Shopping. Biltur. Mälarhöjden. Skogspromenad. Kaffe på berget med skog som utsikt. Kista. Mongolisk middag. Mötte halva gänget vid lägenheten. Avfärd mot Grönan. Privatguide på t-banan. Träffa resten. Lustiga huset. Taskig balans. Magnus Uggla. Berg-och-dal-bana. Stolt. Center-storvinst. Fyrverkerier. Gröna Lund 130 år. Hötorget. Irländsk pub. Livemusik. Öl. Drinkar. Till lägenheten. Ont i kroppen.
Sovmorgon. Frukostbuffé i köket. Olika viljor. Shopping i Kista galleria. Fixa för kvällen. Cider och plattång. Bord för 13 på Jensens. Kall potatisgratäng, gott kött. Rödvin. Drinkar på Radison skybar. Godaste strawberry daiquiri. Tele2arena invigningskalas. Stor arena. 40000 och vi. Robyn. Öl i överflöd. Winnerbäck. Underbar stämning. Kent. Party. Korv. Hem och sova.
Packa. Städa. Rösten är nästan borta. Åka. Titta på Tobbes arbetsplats. Rapportera stöldinbrott. Mot Skärkind. Milkshake. Hem ljuva soffa. Tre timmar under filten. Pizza och tv. Rolig helg. Underbara vänner. Tack!
Stadsgårdskajen och Gröna Lund i Augustikvällen
Nyrenoverat hotellrum på Sjöfartshotellet
Drink med utsikt över stan
Kvällens succédrink på Radison Skybar
Biljettkoll utanför nya arenan
En del av gänget på Tele2 Arenas invigningskalas
Va?! Är det redan 19 augusti imorgon? Upprop kl 10.15, rundvisning på Campus Norrköping och sedan - 3 år som student, igen! Tredje gången gillt, det är väl så, tredje vuxenutbildningen. Jag betar av utbildnigsinstanserna en efter en. Grundskola och gymnsium, check! Folkhögskola, check! KY-utbildning, check! Universitet. Högskola. Det låter så stort, så avancerat, så tufft. Skrämmande. Jag är lite nervös, det måste jag erkänna. Och inte lite heller faktiskt. Det var otroligt skönt när jag fick ett sms av en kompis syster, Mickis, idag, som också ska läsa samma utbildning som jag. Skönt att möta upp någon vid entrén, att känna någon från starten. Sedan tror jag inte att det är hon och jag som kommer att umgås och plugga tillsammans i alla år, men det känns skönt att man alltid känner någon där som man känner utanför. Vi har ändå känt varandra i ett antal år. Det slog mig lite komiskt nu att jag faktiskt kände hennes syster, Alex, lite grann innan vi också tillsammans började en utbildning. Skönt med ett bekant ansikte i folksamlingen, ett telefonnummer som redan finns i mobilen. Men sen då? Klart jag är nervös. Tänk om jag inte klarar pressen på tentor och uppsatser. Tänk om jag inte förstår vad föreläsaren säger, eller vad som står i böckerna. Tänk om jag inte hittar någon som vill plugga med samma studievärderingar och intressen som mig. Det löser sig nog. Jag har ju faktiskt pluggat mycket ensam innan.
Så vad ska jag bli då? Jag ska läsa KSM - Kultur, samhälle, mediagestalning. "Vad blir man då?" Blir? "Ja, du måste väl bli något när du är klar?" Den äldre generationens ständiga fråga, du måste väl bli något. Nja, det kan jag inte svara på idag. Det är lite luddigt, måste man bli något? Det känns så stelt, förutbestämt är inte min grej. Tänk om jag läser till en sak och sen vill jag inte jobba med det, då är det bortkastad tid. Här blir jag inger, eller allt om man vill tänka positivt i stället. Det ger sig nog i det långa loppet, efter hand. Så här säger informationstexten om utbildningen i alla fall. Sen får vi se vad just jag blir
Som student på Kultur, samhälle, mediegestaltning är du inte bara proffs på projekt, du har också värdefulla kunskaper inom medieproduktion, utställningsproduktion, interaktiva medier och gestaltning – både när det gäller den akademiska kompetensen och det tekniska hantverket. Det här är en annorlunda universitetsutbildning som du på många sätt själv kan forma efter intresse. Tidigare studenter jobbar till exempel som producenter, projektledare och pedagoger på museer, i konsthallar eller inom event, PR och reklam. Andra arbetar som journalister inom press, radio och TV, eller som kommunikatörer och informatörer i privata företag och offentliga verksamheter.
Redo för plugg
Lugnet före stormen
Ny Kinnarp-stol, "begagnad" från Blocket.
Fotstöd i form av en inslagen kartong.
Nästa helg ska vi till Stockholm tillsammans med ett gäng från Skärkind. Jag åker upp redan på torsdag eftermiddag, så stannar Tobbe kvar hela helgen utan att åka hem torsdag-fredag. Jag har funderat på om jag ska åka bil, buss eller tåg. Det finns fördelar och nackdelar med båda alternativen. Bilen kan man ju styra tiden lite själv, samtidigt som buss/tåg inte tar direkt längre tid. Det går bra avgångar efter lunch, men beroende på om jag hinner få CSN-kortet innan så varierar priset ganska rejält och polon som bara drar 0,3-0,4 l per mil är inte så dyr att åka. Jag bestämde mig för att avvakta och se om jag kan använda mig av rabatten, i så fall kan jag ju passa på att vila under resan.
I går när jag pratade med Tobbe kom jag dock på att jag aldrig har kört bil i Stockholm (eller Göteborg eller någan annan storstad heller). Och första gången helt själv i bilen känns lite sådär... Men det är bara rakt genom Stockholm och svårt att köra fel lugnade han mig med, så ok. Idag var jag inne i Norrköping och körde gator jag inte brukar köra. Enkelriktat hit och körförbud dit. Jag skrattade lite åt mig själv och tänkte; "jag kan ju inte köra i Stockholm om jag inte ens kan köra i min egen stad". Äh, vad kan gå fel tänkte jag sen, samtidigt som jag tittade upp på väggen av rådhuset, precis efter att jag svängt ner på Drottninggatan från Trädgårdsgatan. Och precis - där får man ju INTE köra... Jag kunde inte backa för bakom mig kom en spårvagn, så det det vara bara att andas lugnt och hoppas att Farbror Blå höll sig i någon annan del av stan (det var ju dock en del ute med tanke på att Augustifestivalen börjar idag.)
Kanske ska ta buss eller tåg trots allt nästa vecka..?!
Leker spårvagn...
När jag tänker på de platser jag är uppvuxen på kommer ofta den gamla sången "Lyckliga gatan du finns inte mer, du har försvunnit med hela kvarter" upp i huvudet. Sommarvägen 14 a i Åby. Där bodde jag från 2-10 års ålder och det är där jag anser att jag är uppvuxen. Ett lugnt område med ett fåtal hus och mycket natur som jag absolut skulle kunna tänka mig att bo i idag igen, men inte där. Idag finns inte 'lilla skogen' kvar, där är det asfaltsvägar och fullt med hus. Sommarstugornas stora tomter är ersatta med funkisvillor med stensatta trädgårdar. I pulkabacken står sutteränghus med bästa utsikt. Naturen och lugnet är ersatt med 2000-talets överexploation.
Det andra stället jag är uppvuxen på är Djurön. Där hade både farmor och mormor och morfar sommarstugor under mina första 15 år. Tillsammans med de andra grusvägarna bildade våra ett stort och mysigt sommarstugeområde, med endast ett fåtal åretrunt-hus. Idag är det lite som Sommarvägen. Norrköpings populära område för nyproduktion, stugor ersätts med funkisvillor, naturen ersätts med 2000-tal och lugnet med biltrafik. Jag saknar verkligen Djurön, men skulle inte kunna tänka mig att flytta tillbaka.
För några år sedan var Tobbe på Djurön för att isolera en sommarstuga, vilket vi kom fram till var farmors gamla! I söndags gjorde vi något busigt. Eftersom han varit i farmors ville jag visa mormors och morfars, det hus som vi bodde mest i. Där hela släkten firade midsommar, där jag spenderade mina sommarlov. Huset som morfar byggt helt själv för 50 år sedan. Det ligger nu ute till salu och var väl ett perfekt tillfälle att få komma in och kika. Sagt och gjort, mäklarvisning bokad. Kanske lite fult gjort att boka upp en mäklare en söndageftermiddag när vi inte ens var intresserade köpare, men det var ju den enda möjligheten för att få visa det ställe jag "bott" på som betytt mest.
Det var samma ägare nu som köpte det av mormor och morfar för drygt 10 år sedan, och som tur var hade de knappt gjort någonting (för då hade det ju inte varit samma att visa upp) varken invändigt eller utvändigt. Det fanns både möbler och detaljer kvar. Tapeterna som förövrigt kom från min farfar satt kvar, de turkosblå garderobsdörrarna i stora sovrummer, den gröna köksbänken i Lillstugan och tomtbeteckningsskylten på dasset, till och med alla märken efter pilarna där vi hade piltavlan på väggen! Det var en märklig känsla att gå omkring därinne och faktum är att hade huset och tomten legat närme Skärkind hade vi nog inte tvekat att lägga ett bud, det är ju faktiskt såna hus vi har tittat på som intressenter! Men tillbaka till anledningen till att vi var där; det var minnen och nostalgi på hög nivå!
Nu och då.Veradan mot trädgården, med storstugans och två av sovrummens fönster. (1999)
Nu och då. Mormor i köket. (1999)
Nu och då. Altanbygge vid entrédörren. Och vem är snickare? (1998)
Säkerheten går före allt. Det borde i alla fall vara så även om man medvetet eller omedvetet slarvar ibland. När vi är ute sent har vi alltid reflexvästar eller reflexjackor, i bilen har vi alltid bälte och när vi pysslar i snickarbo'n är hörselskydden på. Men var har hjälmen varit när vi cyklat? Inte på i alla fall, inte ens inköpt sedan barnhjälmen ägdes. Och det finns väl bara ett ord för det - dumt! Så idag var jag och Tobbe på XXL och införskaffade oss varsin cykelhjälm.
Många vänner med barn har börjat att använda cykelhjälm med motivationen "det är svårt att tvinga dem att använda hjälm när vi inte gör det själva". Vi har inga barn, men vem har sagt att man inte bör använda det för sin egen skull och inte för barnens? Jag har länge tänkt på det och framför allt nu när vi cyklar så mycket var det en väl värd investering. 249:- är en billig livsförsäkring och faktum är att jag har en bekant som förra året föll så illa på cykeln att hans hjälm gick i två delar. Vad hade hänt om han inte hade haft hjälm?! Vi som även oftast cyklar på trafikerad väg utan väggren, eller hem från vänner med både en och två vinare.. jag menar vinglas, innanför reflexvästen hade ingen ursäkt längre till att frisyren blir förstörd. Vissa kallar det vuxenpoäng, jag kallar det livsförsäkring.
Hur många av er har hjälm när ni cyklar?
