Mellan himmel och jord

VIlket vackert bröllop! Och vilken rolig fest! För några veckor sedan var det mycket bröllop i mitt huvud. Musikquiz för både bröllopsfest och för möhippa, bokat in mitt 7:e bröllop i år att servera på tillsammans med Annestreckmarie.se och mina underbara kollegor. Och sist men även störst, förberedelser inför det bröllop jag själv skulle få vara gäst på! Hänga framklänningen, packa väska för dagen, stryka skjorta till Tobbe, slå in presenten, göra snygga naglar och ladda kameran. Johanna och Jimmy gifte sig nämligen förrförra lördagen! Det är ett par vänner i Skärkindsgänget, Sigges föräldrar och hon som är så duktig på inredning!

 

Det var det femte bröllopet jag var gäst på, efter min systers, min kusins, min barndomsvän och ett annat par i Skärkind. Och kanske ett 30-tal som jag jobbat på, varav ett par av de jag sett en del av cermonierna när de har hållts på samma plats som festen. Och inte ett enda är det andra likt. Klänningar, typ av middagar, dukningar och teman, gäster, lekar. Jag har alltid sagt att den som ska vara toastmaster / -madame på mitt bröllop kommer få problem att hitta på lekar och sånt som jag inte hört eller sett innan. Jag kan även tänka mig att man som brudpar (eller i alla fall brud) vill att ens bröllop ska vara unikt. Och av alla de jag varit på så kan jag ändå påstå att Johanna och Jimmy, deras värdpar och deras gäster lyckats med detta.

 

Viglseln hölls i Kuddby kyrka där 80-talet gäster befann sig kl 13.00 på lördagen. På förmiddagen hade Jimmy för första gången fått  se Johannas klänning. Först in i kyrkan kom Jimmy ensam. Efter honom, till klassisk brudmarsch kom deras son och hans kusin 3-4 år gamla, sedan tärna och bestman som är brudparets respektive bästa vänner. Sist kom Johanna eskorterad av hennes pappa. De traditionerna är inte så vanliga i dag. Under cermonin sjöngs Agnes version av "En sån karl" och en svensk version av "Just the way you are". Vid utgången bar Jimmy Johanna över tröskeln, en härlig scen som på nåt sätt värmde och charmade i mångas hjärtan. Någonting jag verkligen aldrig sett eller hört talas om innan. Utanför kyrkan skålades det, kastades ris, blåstes såpbubblor och fotades. Och jag var stum och kunde inte slita ögonen från klänningens otroligt vackra släp! Det kunde varit ett prinsess-släp (om det varit 3 m längre). Jimmy var jättefin med, inte så som man brukar se honom!

 

Festen hölls sedan i Mems kanalmagasin, vilken verkligen levde upp till den vackra, lantliga, stilen som Johanna alltid pratat om att hennes bröllop ska vara i. En jättefin lokal, men härlig altan (om den står kvar, den knakade lite med 80 personer på samma ställe!), vackert väder och många drinkar. Vi började med mingelbingo innan brudparet anlände i sin fina bil. Middagen serverades mellan roliga tal, många sånger, planerade och spontana lekar och spex. En variant på skoleken som bestog av frågor och a-b-c-alternativ, och musikquiz där alla namn i låtarna var utbytta mot "Jimmy" och "Johanna", ingen av de har jag tidige sett. Jag ljuger inte om jag säger att det inte var tyst, eller ens lugnt 5 minuter på hela kvällen. Vilket party! Vårt bord kanske inte heller var de lugnaste, men jag tror inte att det gjorde brudparet något ;) Av alla de bröllopsmiddagar jag närvarat på har det här varit den klart mest högljudda, av både skratt och stoj. Så om någon var orolig för att det skulle bli en stel kväll med tunga tal så kände de inte sina gäster! Förutom gästerna så bestog middagen av en lantlig och spetsig dukning á la Johanna och vildsvin á la Jimmy. Festen varade till natten (lite regn, men det ger ju lycka), och då hade brudparet redan flytt till hemlig ort. Det visade sig vara Mauritzbergs bröllopssvit där de spenderade sina första dagar som gifta! Grattis!

Ibland gör jag inte de smartaste sakerna, och jag är ganska klantig ibland. De senstaste veckorna har jag fått många att skratta åt mina klumpigheter, men det bjuder jag på!

 

Äntligen en solig, ledig dag och jag skulle lägga mig i hängmattan några timmar för att bättra på brännan. Först en kopp kaffe och kolla lite saker på mobilen. Bikini på, kaffekoppen i ena handen och telefonen i den andra. Till saken hör att vi har en dubbelbred hängmatta av ett kraftigt tyg. För att kunna sätta sig på mitten behöver man hålla i tyget för att komma nån meter in till mitten. Med händerna fulla satte jag mig på chansning och det resulterade till rutchkana ner den biten jag kommit in, och sedan bakåt under hängmattan. Med kaffet över hela mig (inte så varmt tack och lov), med i alla fall den kära kaffekoppen i ett stabilt grepp. Tack för att jag hade bikini, att vattenslangen var utdragen och ingen som såg!

 

En dag nån vecka senare håll jag på att beta av att-göra-listan i trädgården medan Tobbe var iväg under en dag. Klippa gräset, fixa lite blommor och borsta fasaden. Jag hade kommit lite drygt halva huset, i hörnet mot vägen / baksidan, när jag står med piasavakvasten i högsta hugg. Sopar från takfoten och neråt utmed panelen för att få bort spindelväv och en himla massa eklöv. Det ramlar både det ena och det andra, så när det stack till lite i uringningen på bröstet viftade jag bara bort det lite obemärkt, men upptäcker att jag har en geting i handen. Jag har altså stört ett getingbo under taket och det var en geting som stuckit mig på bröstet. I ren panik för att få ut flera getingar under tröjan sliter jag av mig både tröja och bh och skakar och viftar som en galning, när jag inser att jag står innanför staketet och på 210:an utanför rullar en riktigt långsam traktor med en rad bilar efter sig. Där kan man nog tyvärr inte säga att ingen såg!

 

Ni vet när man läser om eller hör personer som har hört och trott fel kring låttexter och man undrar hur de kunnat tro att artisten sjunger så!? I går satt vi i bilen på väg hem från Skänningen marken och lyssnade på 90-talsmusik. Tobbe säger: "Kommer du ihåg den här, Brother Louis" Vi båda sjunger med i låten och efter andra refrängen och raden "brother Louis, Louis, Louis" utbrister jag "Vadå, Louis, brother Louis. Sjunger de 'Louis, Louis, Louis'?! Jag har alltid sjungit 'Looki, looki, looki'! Jag nämner inte att låten är 27 år gammal....

 

De är LCHF, glutenfria, laktosfria (om man byter ut smöret), sockerfria - och jästfria! Jag köpte en bakbok för ett tag sedan som heter "Baka matbröd med LCHF", men det var för att ALLA recept är jästfria! Det är allt från ljusa och mörka frukostbröd, frallor, limpor, baguetter, pitabröd, korv- och hamburgebröd, knäcke, smörgåstårtor, och allt möjligt. Nu har jag provat första receptet och är jätteglad. Äntligen kunde jag äta hamburgare med bröd igen, som jag längtat! Recepten innehåller en hel del nya och annorlunda ingredienser, men de var lätthittade och inte särskillt dyra så jag kan rekomendera fler att baka på det här sättet. Visst blir det inte lika fluffigt och mjukt som jästbröd, men det går så fort!

 

50 g smör

6 ägg

1,5 dl vatten

2 dl mandelmjöl

1 dl kokosmjöl (Risenta)

1 dl skalade sesamfrön

1 msk fiberhusk

1 tsk bakpulver

0,5 tsk salt

sesamfrön att strö på bröden

(man kan även byta 0,5 dl kokosmjöl mot 1 msk fiberhusk extra och 0,5 dl riven lagrad ost)

 

Sätt ugnen på 190 grader. Smält smöret. Vispa äggen till en luftig smet i en bunke, ca 3 minuter med elvisp. Tillsätt smör och vatten och blanda väl. Rör ihop de torra ingredienserna och blanda ner de i smeten ordentligt. Låt smeten stå och svälla i 10-20 minuter. Lägg ut 6-8 klickar glest på en plåt med bakplåtspapper. Forma de med blöta händer eller en blöt sked, till runda stora kakor ca 1 cm höga. Strö över sesamfrön och grädda i 20-25 minuter. Låt svakna på galler under bakduk.

 

Under den allra varmaste veckan (v 29) hade jag och Tobbe bokat in oss på att bygga en altan åt Mia och Christopher i Åby. För snart tre år sedan köpte de huset som de ända fram tills nu totalrenoverat. Mycket har de gjort själva, nästan helt utan förkunskaper. Den hjälp de tagit in av hantverkare har antingen dragit ut på tiden, fuskats eller gjorts fel. Övervåningen har bland annat fått kök och badrum på nya platser, färre inneväggar och några andra fönster. Undervåningen har fått ett nytt badrum, en ny tvättstuga och en braskamin mindre. Trädgården har dränerats, planerats och grusats. Fasaden har målats. Och dessutom har Stella vuxit från halvåret till 3 år och Edward föddes i maj i år. Jag är mäkta inponerad över hur de klarat allt detta samtigt och inte ens skilt sig! Men nu var det i alla fall dags för de (eller i alla fall Mia) att få släppa verktygen och få den efterlängtade altan som saknats enormt.

 

Vi började på måndagmorgon, efter att ha varit där några veckor tidigare med grävmaskin och grävt för plintar. På fredagkvällen kunde vi åka därifrån nöjda med vad vi åstadkommit! Veckan i värmen hade gjort att det tog en dag längre än beräknat. Det krävdes många pauser i skuggan och vid vattenflaskan. Söderläge, i en gryta mellan huset och en bergsvägg, fruktansvärt varmt. Jag mådde ändå över förväntan riktigt bra trots värme och fysiskt arbete, och det räckte oftast med en eller två sovpauser per dag. Mia stog för riktigt god mat till lunch och middag och servade oss även med vatten, kaffe och frukt, annars hade vi nog inte orkat. Här är i alla fall lite bilder på resultat, från före till efter! Förutom själva altanen, men förvaring under, blev det en altandörr ut från köket istället för ett fönster. Den andra dörren går ut från föräldrarnas sovrum, där det förr varit kök. Vi är nöjda, de är nöjda och jag är avundssjuk!!